Vi i Ladokkonsortiet söker ständigt nya kompetenta medarbetare till vår verksamhet. Inom kort kommer vi att annonsera om nya uppdrag som du som lärosätesanställd kan söka, men även om det inte finns något ledigt uppdrag som passar dig just nu tar vi gärna emot din intresseanmälan.
Nu finns både möjlighet att prenumerera på lediga uppdrag i konsortiet och också att skicka in en intresseanmälan via formulär på Ladok.se
Sista veckan i oktober gick den Nationella utbildningsadministrativa konferensen (NUAK) av stapeln, som vanligt arrangerad av Ladokkonsortiet tillsammans med Universitets- och högskolerådet (UHR). Konferensen hålls normalt en gång per år, men förra året ställdes den in på grund av pandemin. I år hölls NUAK, för första gången, istället digitalt och lockade rekordstor publik – nästan 1000 personer deltog via Zoom. Programmet delades upp på fyra dagar, med utrymme både före och efter respektive dag för reflektion eller att hålla sig ajour med det ordinarie arbete.
Bland deltagarna fanns Andrea Idbäck Wikström och Emelie Wennersand, både från Chalmers tekniska högskola. Andrea berättar att ”NUAK är det årliga tillfälle man kan få en samlad bild av utbildningssverige. Man kan ta chansen att lyssna på pass med teman man kanske annars inte kommer i kontakt med. Men också sånt man jobbar med dagligen men på NUAK har en möjlighet att göra en djupdykning i.”
Konferensen innehöll 35 olika pass varav 10 inom spåret Ladok och de var alla välbesökta. Konsortiechef Mauritz Danielsson konstaterar att ”Det har funnits ett stort engagemang hos deltagarna även fast det var digitalt. Jag har både hållit i egna seminarium och varit seminarievärd på flera och det har alltid varit många frågor och kommentarer. Jättekul!”
”Jag tycker att de gemensamma föreläsningarna var väldigt intressanta och kompetensbreddande. Andra pass jag vill lyfta fram är Vitnemålsportalen, Norsk infrastruktur for delning av data om kompetenser och Nationell helhetslösning för digitala examensbevis. Jag är examenshandläggare så detta är väldigt intressant och vi följer nyfiket utvecklingen kring digitala examensbevis.” berättar Emelie Wennersand.
Andrea Idbäck Wikström, som på Chalmers jobbar centralt på lärosätet med Ladok, säger att ”Jag deltog i alla gemensamma pass och valde oftast Ladokspåret på de skilda passen. De gemensamma passen är alltid intressanta, just för att de kanske inte alltid handlar om det man direkt arbetar med utan har ett helikopterperspektiv på utbildningsfrågor, med infallsvinklar man inte alltid tänker på. Den gemensamma avslutningsföreläsningen [Svante Randlert föreläste om ”DRÖMARBETSGIVAREN EFTER PANDEMIN – tänk om vi måste TÄNKA OM, för det som tagit oss HIT, kommer inte ta oss DIT”) är alltid tankeväckande och ofta rolig, så även detta år. De två passen om tips och trix i Ladok var bra input för mig, som arbetar med support och utbildning till användare i Ladok.”
Verksamhetsexperterna Janne Johansson och Mattias Renehed från Ladokkonsortiet höll i ett pass om verktyget Bak- och framgrund, som utvecklas av Ladokkonsortiet tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB). Med hjälp av Bak- och framgrund kan man följa upp studenter innan, under och efter sina studier i och med att Ladokdata kombineras med relevant annan data från SCB i verktyget. Passet drog över hundra deltagare och Janne och Mattias konstaterar att ”Vi lyckades nog förmedla en del intresse för vi fick in många nya användare efter konferensen”.
Ett pass som drog ännu fler deltagare var det om stödet för utbildningsplanering som nu byggs in i Ladok. Verksamhetsexpert Rickard Johansson, som föredrog det kommande processtödet i utbildningsplanering, berättar att ”Vi fick som grupp ett flertal frågor och hejarop under passet. Vi fick återkoppling på att visad funktionalitet såg intressant ut. Det ställdes också en del frågor som vi ska ta vidare och fundera mer över.”
Utvärderingen visade att många uppskattade det här formatet på konferensen, men det finns också en längtan efter att kunna träffas fysiskt för att nätverka och umgås. Emelie Wennersands perspektiv som deltagare är att ”NUAK digitalt gör att fler kan delta vilket naturligtvis är väldigt bra. Jag upplever det också som fördelaktigt vad gäller alla frågor som ställs i chattarna, tror det är lättare att skriva sin fråga än att säga den. Det jag och mina kollegor saknar av att ha NUAK i fysisk form är möjligheten till intressanta möten mellan passen och på kvällen som annars sker så naturligt på plats.”
Att det finns en plats för en utbildningsadministrativ konferens är uppenbart och snart börjar planeringen för nästa år. ”Vi har nu haft konferensen 12 gånger och jag tror att vi tillsammans med representanter från lärosätena behöver fundera över hur NUAK ska se ut framåt. Det är så lätt att hamna i samma gamla hjulspår. Men jag vet att NUAK är en viktig konferens för de som jobbar med utbildningsadministration och jag är övertygad om att NUAK behövs.” säger Mauritz Danielsson och avslutar med
”Vi hörs och ses på NUAK 2022!”.
Inspelning och bilder från informationstillfället om projektet Utbildningsplanering den 10/11 finns nu tillgängligt på Ladok.se
Vid Ladoks stämma i maj i år anslöt tre nya lärosäten till Ladokkonsortiet. Ett av dem är Newmaninstitutet, som efter stämman jobbat intensivt och lyckats börja använda Ladok för sin utbildningsadministration i och med höstterminens start.
”Genom att gå med i Ladok hoppas vi underlätta och effektivisera central planering och studieadministration” säger Anna Hornström, högskoledirektör för Newmaninstitutet. ”Ladok är också viktigt för att kunna erbjuda en god service till våra studenter som enklare kan följa sin egen studieprestation och samla sina resultat från oss tillsammans med resultat från andra universitet och högskolor.”
Newmaninstitutet är en högskola som vilar på den katolska utbildningstraditionen och som ger kurser inom områdena filosofi, teologi och kulturstudier. Här finns möjlighet att läsa en kandidatexamen i filosofi och teologi samt, sedan hösten 2021, även en masterutbilding i teologi. Newmaninstitutet ligger i Uppsala och har idag ca 250 registrerade studenter per år.
Kursadministratör Ann-Ida Fehn på Newmaninstitutet har med stöd av verksamhetsexperterna Gunnar Råhlén och Jan Winkle från Ladokkonsortiet gjort merparten av uppstartsjobbet för att gå från de tidigare egna studentregistren in i Ladok. ”Efter ett första informationsmöte med ledningen för Ladok har vi sedan arbetat med Jan och Gunnar för att systematiskt bygga upp vårt Ladok med all väsentlig information och lära oss hur man använder systemet” berättar Ann-Ida. ”Vi har skapat våra utbildningsprogram samt håller på att kontinuerligt föra in både kurser, tillfällen och studenter med deras resultat. Det är alltså registrering och resultatrapportering som är huvuddelen för oss i nuläget.”
Gunnar och Jan berättar att deras roll har varit att lotsa Newmaninstitutet in i Ladok med allt vad det innebär i interna kontakter inom Ladok och externa kontakter med myndigheter som till exempel CSN och UHR. ”Samarbetet med Newmaninstitutet har fungerat mycket bra eftersom vi snabbt fick en gemensam målbild och väg framåt.” berättar Gunnar. Jan fyller i att ”Viktigt att tänka på för ett nytt lärosäte är att inte greppa för stor del av Ladok direkt. Ladok har otroligt mycket funktionalitet och det är viktigt att sortera ut vad som behövs just här och nu och sen bygga vidare utifrån det. Detta lyckades vi bra med när det gäller Newmaninstitutet eftersom tidpunkten då vi påbörjade arbetet var så tydligt fokuserad på antagningen till hösten vilket gjorde att detta blev en naturlig avgränsning.”
Anna Hornström är nöjd med samarbetet med medarbetarna från Ladokkonsortiet: ”Vi har bemötts mycket positivt av Ladokkonsortiets medarbetare både inför ansökan och under uppstartprocessen. Alltid med stor lyhördhet för de utmaningar vi har som en mindre högskola och med stor kompetens avseende hur systemet kan byggas upp för att vara väl anpassat till våra behov och förutsättningar.” Ann-Ida Fehn beskriver samarbetet som ”utmärkt” och berättar också att studenternas reaktioner på att Newmaninstitutet gått in i Ladok har varit mycket positiva.
Mauritz Danielsson, chef för Ladokkonsortiet, välkomnar Newmaninstitutet in i konsortiet och i Ladok. ”Jag tycker det är väldigt roligt att få välkomna nya parter i Ladokkonsortiet. Det betyder att fler och fler studenter i Sverige får ett enhetligt sätt att hantera uppgifter om sina studier och det känns väldigt bra.” säger Mauritz.
På grund av mycket stort intresse för kursen ”Grundläggande utbildning om uttag med SQL från Uppföljningsdatabasen” tidigarelägger vi sista anmälningsdag till 15 december.
Platserna kommer att fördelas så att alla intresserade lärosäten får delta. Alla anmälda får information innan jul om vilka som fått plats och vilka som får vänta till ett senare tillfälle.
Se beskrivning av innehåll och målgrupp för kursen på https://ladok.se/kalender/grundlaggande-utbildning-om-uttag-med-sql-fran-uppfoljningsdatabasen.
Ett intensivt arbete pågår för att färdigställa det Konstfack behöver för att använda Ladok för utbildningsplanering nu i höst. Samtidigt identifierar vi funktionalitet som mållärosäte 1, Sveriges lantbruksuniversitet, behöver innan sommaren 2022.
Genom våra referensgrupper lyssnar vi också på andra lärosätens behov för att bygga en bred lösning. Det var tänkt att mållärosäte 2, som ska använda Ladok för utbildningsplanering sommaren 2023, skulle fastställas nu under hösten. För att få klarhet i vilka krav vi ska ställa på mållärosäte 2 behöver vi komma lite längre i utvecklingen, därför har projektets styrgrupp beslutat att skjuta på beslut om mållärosäte 2 till våren 2022.
Den 27 maj deltog lärosätenas lokala tekniska kontaktpersoner på en träff som arrangerades av Ladokkonsortiet. Uppslutningen var god och det fanns utrymme för både information och frågor från deltagarna. Mötet inleddes med att Staffan Ekstedt presenterade statistik från driften av Ladok. Intressant var kurvorna som visar användningen över dagen. Där kunde man tydligt se en förändring av användandet under pandemin jämfört med tidigare år. Man arbetar lite längre och de tydliga kafferasterna på för- och eftermiddagarna har försvunnit. Statistiken över vilka webbläsare som används tyckte många också var spännande då den även skulle kunna appliceras på de olika lokala systemen vid lärosätena. En statistik som efterfrågades var en bild över hur de lokala integrationerna arbetade mot Ladok. Här pågår ett arbete inom Ladok för att tillgängliggöra denna statistik för respektive lärosäte.
Därefter berättade Ladoks arkitekt, Mattias Sällström, om pågående och kommande tekniskt arbetet med Ladok. Övergripande så fortsätter arbetet med att anpassa Ladok mot framtida driftsmiljöer och mer specifikt anpassas behörighetssystemet till den nya funktionen för utbildningsplanering. När det gäller Ladoks API fortgår arbetet med att förbättra dokumentation med mera. Vidare kommer API’et att delas upp i en intern och en extern del. Den externa är den del som alla lokala integrationer använder. Uppdelningen kommer att innebära ett antal fördelar för lokala integrationer, bland annat kommer både API’et och leveranser av ändringar att bättre kunna anpassas till lärosätenas behov. En referensgrupp med representanter från lärosätena kommer att skapas för att diskutera vilka ändringar som skall genomföras. Mer information om gruppen kommer under hösten.
En annan punkt på mötet var LIS och Edu-API. Här pågår mycket arbete. Genom LIS-adaptern erbjuds ett antal möjligheter att integrera med olika system. Integrationen mot Canvas är sedan länge etablerad och används av ett flertal lärosäten. Arbete pågår dock även med integrationer mot system för hantering av praktikplatser (VFU), Studentmobilitet och schemaläggning. Edu-API är en ny, kommande standard för integration med system inom sektorn. Här deltar Ladok för att påverka arbetet i en fördelaktig riktning.
Slutligen fanns en önskan från deltagarna om en ökad mötesfrekvens. gärna 2 – 3 gånger per år.
Sedan drygt ett år tillbaka sker utvecklingen av Ladok i samarbete med pilotlärosäten. Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och Blekinge tekniska högskola deltog förra läsåret och avslutar under sommaren sin tid som piloter. Under våren var ansökan för nästa läsår öppen och nu är det klart vilka lärosäten som kommer att bli pilotlärosäten under läsåret 2021/22:
Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan.
Som pilotlärosäten kommer de att delta i dialoger med användbarhetsexperter, verksamhetsexperter och utvecklare inför utveckling av ny eller ändrad funktionalitet. Arbetet sker i form av enkäter, intervjuer och betatestning av ny funktionalitet. Tanken är att en tätare dialog med lärosäten och användare ska leda till att många förbättringar görs innan leveransen går ut till samtliga lärosäten.
Så här säger Gun Wallius, lokal kontaktperson på det blivande pilotlärosätet Göteborgs universitet, om det kommande pilotlärosätesarbetet:
”Vi hoppas att möjligheten att vara pilotlärosäte kommer att ge medarbetarna en bättre förståelse om, och en mer positiv syn på, Ladok eftersom de får möjlighet att mer direkt påverka utvecklingen av systemet.”
Vi välkomnar våra nya piloter och tackar våra nuvarande för ett gott samarbete!